Självkänsla - vad är det och hur får jag bättre självkänsla?

Att känna sig mindre värd är tyvärr något som många har upplevt. Men vad innebär det att ha dålig självkänsla, och vad kan man göra för att förbättra den?

• Vad är självkänsla?
• Symptom på dålig självkänsla
• Vanliga orsaker till dålig självkänsla
• Tips för att få bättre självkänsla
• Låg självkänsla under puberteten

Självkänsla handlar om hur en generellt ser på sig själv som individ och sitt värde. Har du bra självkänsla har du en inre känsla av att duga och vara accepterad precis som du är, oavsett dina prestationer. Detta medför att du tycker att du duger även när du misslyckas och gör bort dig.

Självförtroende och självkänsla kan förväxlas som samma sak, men det är det inte. Självförtroende är till skillnad från självkänsla kopplat till det du gör, det du presterar och hur du uppfattar din förmåga att kunna hantera olika uppgifter eller situationer. De båda hänger absolut ihop, men självkänsla går lite djupare in på ens person medan självförtroende är kopplat till din tro på dig själv och dina förmågor, som också kan vara kopplat till vissa situationer.

Som med det mesta i livet går ens självkänsla i vågor. Ibland ser man positivt på sig själv, för att i nästa stund känna sig bottenlöst sämst. När den känslan håller i sig kan det vara ett tecken på dålig självkänsla. Man brukar prata om dessa symptom:

• Svårt att förlåta sig själv för sina misstag.
  Att fela är mänskligt och har man en bra självkänsla brukar en ganska enkelt kunna borsta av sig misslyckandet och gå vidare en erfarenhet rikare. Om du istället fastnar och ältar att det blev fel så kan det vara ett tecken på dålig självkänsla.
• Man är missnöjd med sitt utseende.
  En sned kroppsuppfattning kan förekomma om man har dålig självkänsla. Att inte se det fina i spegeln, det som alla andra ser när de tittar på en, är ett tydligt tecken på att självkänslan inte är på topp.
• Det är svårt att ta kritik.
  Om du själv är din största kritiker så gör ofta feedback från andra eller motgångar extra ont. För har man inte en stark känsla av egenvärde så är det lätt att förstora upp kommentarer som inte enbart är positiva och se de som ett bevis på att man är sämst.
• Man är ofta orolig över vad andra ska tycka och känner sig fast i att inte kunna förändra något i livet.
• Du är ofta mer omtänksam mot andra än du är mot dig själv.
  Att vara en people pleaser kan vara ett tecken på att man har det lite kämpigt med självkänslan eftersom positiv bekräftelse (som man ju ofta får när man gjort folk runtomkring sig glada) brukar värma extra gott. Men i förlängningen blir resultatet ofta att man börjar bortse från sina egna behov och då kommer inte sällan självhatet krypande.
• Svårt att se sina positiva sidor.
  Alla människor har både bra och mindre bra sidor, men en person med låg självkänsla har ofta svårt för att se sina egna bra sidor. Istället jämför hen sig ofta med andras bästa sidor och känner sig därmed sämre och mindre värd än andra. Man kan lätt fastna i tankar om hur dålig man är och bli avundsjuk på andra.

Självkänsla är viktigt för att vi ska må bra! Längre ner här på sidan tipsar vi om hur du kan jobba på att få en bättre självkänsla. Mår du dåligt och behöver hjälp med att förbättra din självkänsla kan du söka professionell hjälp hos en legitimerad psykolog eller psykoterapeut. De har utbildning och erfarenhet av att hjälpa människor att förbättra sin självkänsla och hantera negativa tankemönster. Genom samtalsterapi och olika tekniker kan dessa experter stödja dig på vägen mot en mer positiv självbild. Det finns också kuratorer och annan personal på ungdomsmottagningen som gärna hjälper till.

Anledningarna till att man får låg självkänsla kan vara många. Kanske blev man retad som liten eller fick mycket kritik. Men det behöver inte vara i barndomen som allt startar, även saker som händer i nutid påverkar mycket. Ens självkänsla kan få sig en rejäl törn om man förlorar jobbet, blir osams med någon och tappar den relationen.

Det enda som är bra med att ha dålig självkänsla är att man kan jobba på den, vända den negativa spiralen och börja se på sig själv med nya ögon! Hemligheten ligger i att se på sig själv som man ser på sina vänner. Det är nämligen lätt att döma sig själv hårt, mycket hårdare än man skulle dömt en kompis. Så att försöka se sig själv som sin bästa vän kan vara ett bra första steg. När rösten i huvudet säger ”jag är inte bra nog” så kan du fråga dig om du skulle säga eller ens tänka detsamma om någon du älskar? Du kan också öva på att göra detta:

• Ta hand om dig själv. Ät, sov, rör på dig och gör saker du mår bra av.
• Prova nya saker med jämna mellanrum, och se att du klarar dem!
• Umgås med personer som får dig att må bra och känna dig trygg.
• Skala bort sociala medier och saker som får dig att känna dig mindre värd/du inte mår bra av.
• Jämför dig inte med andra!

Behöver du hjälp med att förbättra din självkänsla kan du söka professionell hjälp hos en legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Genom samtalsterapi och olika tekniker kan de stödja dig på vägen mot en bättre självbild och få dig att må bättre! Även ungdomsmottagningen har kuratorer och annan personal att vända sig till.

Låg självkänsla under puberteten

Även den mest självsäkra personen som du kan tänka dig har någon gång känns sig helt värdelös. För trots att man i grund och botten har en stabil självkänsla (vilket man får från barnsben genom att få kärlek, omtanke, respekt, frihet och förtroende från sin omgivning) så finns det perioder där man känner sig som sämst. Många upplever detta i puberteten. Då sker nämligen så oerhört mycket i hjärnan samtidigt som hormonerna studsar runt så att känslorna är överallt - på en och samma gång. Att se på sig själv och känna att man duger som man är just då är långt ifrån lätt. Men med våra tips här ovan om hur du kan träna dig till en bättre självkänsla kan det bli enklare!

Informationen på denna sida är läst och godkänd av Libresse barnmorska. Den medicinska information som finns i denna artikel tillhandahålls dock endast i informativt syfte och får inte användas för att ställa diagnoser eller utföra behandlingar. Rådfråga alltid din läkare för att få information om specifika hälsotillstånd.